sadistnudel

Jag kollade just igenom mitt arkiv från när jag började med denna extremt fina, fantastiska, underbara, totalt ovärda lilla blogg. Och jag kom då på en sak (förutom att jag blev påmind om att jag måste satsa hårdare om jag ska uppnå en framstående karriär som sadistiskt nudelsektledare som älskar bajssex.), varför är det aldrig någon som kommenterar?

Svaret är mycket ledsamt; ingen läser den här blajjan förutom min älskling Hurtbullen och någon enstaka gång läser ju Gamern också (btw, visst har jag blivit JÄTTEduktig på att uppdatera :> ?). Jag vågade mig till och med på att kolla statistiken, men det gör jag nog inte om. Jag tänker inte bli en sån där media/kommentar-kåt sak som bloggar om att jag drack en latte idag (vilket jag gjorde, med vit choklad-smak. Fast det smakade bara vanlig latte, ovärt som fan.) och att jag köpt en jättefin supermodern kjol eller annat skit.

Fast egentligen är jag en sån där kommentarskåt sak jag med, jag är bara misslyckad i mina patetiska försök att ragga läsare. Men vadå, måste man blogga om mode och annan ointressant skit för att få en karriär som bloggare? Jag ska fan satsa på att bli en ny coolare (haha), mörkhårig version av Egoina som för övrigt är fett rolig. Fast jag skriver längre inlägg och mer interna saker, men det gör inget, det är ju ändå bara två pers som läser. Jag har nämnt något liknande tidigare, fast då jämförde jag mig själv med pippi vilket kanske stämmer bättre.
     Sen tror jag faktiskt att jag babblar mer, än Egoina alltså, men det är ju det som är charmen med mig, det kom vi ju fram till i fredags efter idrotten. Vem skulle jag vara om jag inte betedde mig som en treåring för jämnan? Ingen, bara en liten miserabel sjuttonåring som just insett att natur kaaaanske inte var det smartaste valet. Fast jag gillar min klass...

Nu måste jag sluta innan jag dränker den här patetiska ursäkten för en blogg i mitt babbel.

KLART SLUT!