Är det verkligen..? Jo..det är ett seriöst inlägg!

Oj, det kom nästan några små tårar i ögonen när jag rotade igenom gamla meddelanden på apa. Ojojoj, vad jag har bråkat med folk, och ändå var det inte ens från hälften av alla bråk, det vet jag. Men jag hittade några väldigt fina kärleksförklaringar mellan mig och Duffy, haha. Jag kan knappt fatta att jag 'bara' känt henne i vad-blir-det-nu.....typ fem år. Och mina älskade tjejor i klassen har jag fan bara känt i ett och ett halvt, kan ni fatta? Det är ju helt jävla insane.
     Jag kommer inte ens ihåg hur mitt liv såg ut utan er ♥ (jag drar en Madde med hjärtana) ojojoj, fin-fina flikkor. Men jag menar, hur såg mitt liv ut innan gymnasiet, innan tjejorna? Jag kommer fanimej inte ihåg längre...

Men med tanke på all jävla skit man fick stå ut med i högstadiet så är det väl lika bra. För just nu känner jag att mitt liv är rätt så bra, förutom några smärre missöden och Den Ständiga Tröttheten. Men det är verkligen bra just nu, tror fan aldrig att jag har gått så länge utan att bråka med alla mina närmaste kompisar, så jag tror nog att jag ska fira det.
     SPONTANTÅRTA TJEJOR! Snart sportlov ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥ = tjejkvällar heeeeela tiden :)


Jag insåg just en sak: Jag har känt tjejorna i över ett och ett halvt år nu (snart två ♥) och vi har aldrig bråkat O___O det är nästan så man undrar om det verkligen är hälsosamt att inte bråka på så lång tid? Fast i och för sig så tar jag ju ut bråket på annat håll, systeryster, och det har ju inte varit helt fridfullt. Vi bråkade ju faktiskt med en viss person som vi nog kan kalla THora, inte som i den heliga judiska skriften då.. fast det stavas kanske Tohra..?
     För mycket svammel, detta skulle ju vara seriöst.
Lyckades jag?

Kommentarer

Kommentera:

Namn:
Remember me?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar (inga JÄVLA reklamkommentarer!):

Trackback
RSS 2.0